En dag på året som man ska spendera med dom man älskar, bry sig om lite mer och njuta av vad man har i livet. Jag må sitta ensam, men jag är rätt nöjd med min dag. Jag är ju inte ensam, jag har ju dig. Min fina underbara. Du som gör livet lite roligare, lite bättre och lite mer kärleksfullt. Eller rättare sagt, mycket mer av allt jag precis nämde. 

 

Vad många gör är att de tar saker & ting för givet. En dag på året ska inte göra att du uppskattar människor mer, få dig att inse att du har det rätt bra eller tvinga dig själv att skicka iväg ett kort som kanske inte menar så mycket egentligen. 

 

Jag har lärt mig på bara tre månader att älska det jag har. Att inte ta för givet och uppskatta det lilla som i vanliga fall är osynligt. Jag har lärt mig att kärlek klarar allt om man bara vill det.

 

Jag är lycklig för jag har dig. Jag är lycklig fast du inte är här just nu. För du får mig att älska mig själv - och det är bara en av hundra anledningar till varför jag älskar dig. 

Jag har i hela mitt liv levt för andra, för att göra andra i min omgivning nöjda och för att alltid vara den som står där i vått och torrt. Men du fick mig att öppna ögonen, för hur ska du kunna finnas där för andra om du inte kan finnas där för dig själv?! Du lärde mig att älska på riktigt, att saknaden kan göra ont men att känslan när man ses igen är obeskrivlig. Du visade mig min riktiga spegelbild. Den jag är egentligen. 

 

Jag älskar dig av hela mitt hjärta. 
Jag älskar dig så mycket att jag kan stå ut med den saknaden som finns där just nu, för jag vet att vår tid kommer. På riktigt. Inte på ett bestämt besök, via telefon en timme varannan dag, inte mellan fyra väggar. 
Utan vår tid kommer och jag längtar så efter den.